För ett år sedan...

Idag har jag varit ute hela dagen i det vackra, men otroligt kalla, höstvädret. Frost på marken fram till 8 på morgonen, inte illa..

För ganska så exakt ett år sedan var jag och Krister i Afrika på volontärarbete, och ni kan vänta er många Flashback-bilder därifrån denna vecka! Lite varmare, lite intensivare.

Dagens bild, från horse-safari i bushen:

Soligt!

Det gäller att passa på när det är fint väder ute...
Igår förmiddag gick vi upp i skaplig tid och tog en långpromenad med Rocky. Vi tog en paus med fika (varm choklad och hembakta vaniljbullar) någonstans på mitten. Det var så härligt att sitta i solen i en slänt (i lä) och bara njuta av att vara ute i naturen. Ärtan röjde runt i magen när jag drack varm choklad så Krister fick känna lite också. Hur mysigt som helst.
 
På eftermiddagen igår åkte vi till det lokala centrumet och tittade på barnvagn. Vi åkte hem och funderade & läste (ännu fler) recensioner. Idag ska vi därför åka och köpa den vi valt - ni får se vilken det blev sen :)
 
 
 
 
 
 
 

Lycklig

Tror inte att jag haft sådana här långa perioder i sträck i mitt liv då jag mått så oförskämt bra psykiskt. Nu menar jag inte att jag vanligtvis går runt och känner mig lite halvdeppig! Nä, men jag har väl kanske kunnat känna mig otålig eller lat eller liknande rätt ofta ("idag borde jag ju verkligen ha tvättat fönsterna", "varför kunde jag inte bara svara på det jobbiga mailet", eller "suck, varför måste jag fixa middag igen") jämfört med hur jag går runt och känner mig nu.

Det är som om graviditeten har fått mig att "se" på min vardag från ett annat perspektiv. Trots allt har det ju mest förändrats åt det negativa - mindre rörelsefrihet, mer fokus på vad jag får/inte får äta, kroppen förändras, allt blir tyngre, osv. Ändå går jag ofta runt som i ett lyckorus och förundras över hur tursam jag är som får leva just mitt liv.

Nu senast är det alltså den nya sängen. Nu ligger jag här och gottar mig och ska strax plocka upp en bok, och kan inte sluta tänka på hur underbart livet är ibland ändå!
Så knasigt egentligen, hehe... Det är ju bara en säng? Jag skyller på gravidhormonerna ;)

God natt!

Vår lilla familj som snart blir lite större <3