En liten besvikelse...
Inatt låg jag vaken mellan kl 02-05:30 ungefär. Jag kunde liksom inte slappna av och somna om. Det var inget särskilt, utan bara hjärnan som gick på högvarv.
Någonstans där vid kl 03 börjar jag få förvärkar - återkommande förvärkar. Jag väljer att inte klocka dem eftersom det bästa är att somna oavsett om det är förvärkar eller skulle vara riktiga värkar. Men det håller på så till och från i ungefär 2 timmar. Jag hann få ett riktigt pirr i magen och tänkte att "nu är det dags, idag kommer hon!"
Så ni kan ju tänka er min besvikelse när förvärkarna bara tar slut kl 05. Helt slut. Inga sammandragningar sen heller. Så det blev en liten besvikelse.
Men så är det nu, hon kommer när hon är redo - även om jag kände mig redo för länge sen.
Trevlig söndag allesammans! :)
