Hallå tisdag!
idag har vi gått över med 4 dagar och det känns såklart inte kul. Jag har svårt att motivera mig själv till att hålla igång och hålla mig positiv.
Jag går ut med vovven, jobbar 1-2 timmar och sen försöker jag göra någon nytta - tvätta, städa, etc. Men alltför ofta är jag helt slut och hamnar istället i soffan framför någon film.
Generellt sett mår jag fortfarande bra. Känner mig inte särskilt tung/otymplig och har inte problem att sova och inga ryggsmärtor heller. Men foglossningen har kommit tillbaka och det gör ont när jag går ut och går med hunden men det är inte så farligt att jag inte kan ignorera det. Känns bara trist.
Därutöver har gravidhormonerna börjat kännas av och som sagt känner jag mig ofta trött och smått uppgiven. Som om att det vore mitt fel, ett misslyckande, att hon inte kommit ännu. Är lika skönt när Krister kommer hem varje kväll, då försvinner de jobbiga känslorna. Vore skönt om han haft lite semester att ta ut för att kunna vara hemma någon dag med mig men försöker tänka att vi snart får vara hemma tillsammans i två veckor, alla 3.
Längtar...