Första leendet

Kom idag på morgonen. Vi höll på och rapade mellan amningarna och jag gjorde oo-ljud åt Idun. Då kom det - först lite trevande men sen solklart - hennes första riktiga leende. Pappas ljuvliga smilgropar har hon ärvt också! 

Hann inte få en bild på supersmilet, kom på det först när hon börjat sluta... men så söt!

Knasiga kvällar

Både torsdag och fredag kväll har varit lite knorvliga för Idun. Igår var värst. Tror stackarn var ordentligt övertrött - hon var vaken hela dagen med bara några få korta sovstunder. Efter amningen 17:30 blev hon ledsen och slutade liksom inte vara ledsen. Inte så att hon skrek hela tiden, det gick att avleda med närhet och uppmärksamhet till att börja med, men efter kl 19 slutade även de sakerna att bita särskilt bra. Så 19:30 la vi oss i sängen & ammade tills hon somnade in ordentligt bredvid mig. Amningen funkar fortfarande alltid för att få henne lugn och hon har hittills inte skrikit så att hon inte vill ta bröstet. 

Hon sov megabra inatt och två lite slitna föräldrar igår vaknade upp ordentligt utsövda och med nya krafter :)
Idag har hon sovit bättre under dagen så jag hoppas att hon inte ska vara lika ledsen ikväll. Vi ska iväg på 18-årsfirande nu och jag hoppas att vi kan stanna till kl 19/20 iaf. Men det får hon styra över lite, faktiskt. 
Håller tummar och tår att hon ska slippa bli så ledsen igen!