Sofie

Vi följde med en grupp hästar på en skrittur, vi var borta i ungefär 30 minuter (alldeles lagom). Jag hade selat & tränsat men behöll grimman på. Sedan fäste jag tömmarna i grimman. 

Nia är så pass känslig i munnen och då tycker jag det är lättast att börja så - jag gjorde likadant med Nova. När alla kommandon sen sitter kan man ta nästa steg och fästa tömmarna i bettet, på så vis slipper man tjafs i munnen när hon inte förstår vad jag vill. En jättebra mellanväg :)

Vi började med att jag bara ledde henne ett par hundra meter och sen började jag tömköra. Valde att skippa pisk då hon reagerat negativt på den ibland och de andra hästarna agerade framåtdrivande. Får träna in pisken efterhand, jag använder den som ett viktigt verktyg i styrningen av hästen snarare än som korrigerare. På icke-piskrädda hästar är en långpisk superbra för att rama in hästen och förtydliga vart vi ska och hur rumpan ska röra sig.

I vilket fall tog det ett tag innan hon fattade vad jag förväntade mig av henne och hon försökte svänga runt i protest flera gånger. Några gånger var hon för snabb för mig och lyckades vända sig om tyvärr, men det var bara att vända sig rätt igen och fortsätta framåt.

Mot slutet fick vi till jättefina svängar och tydliga halter där hon aktivt lyssnade efter min framåtdrivande signal istället för att försöka smita iväg och då kände jag mig nöjd. Kopplade loss tömmarna och ledde henne i grimman sista biten hem. 

Det var så roligt för jag verkligen kände hur hon slappnade av och liksom pustade ut när jag kom upp och gick bredvid istället för bakom. Något i stil med "detta känner jag igen, det kan jag, det känns tryggt", hehe ;) dit ska vi nå med tömkörningen också såklart!

Allt som allt en superbra session :)