Niaträning

Nu var det länge sen sist och det är klart det märks, något annat hade ju varit konstigt.

Jag har inte haft en ordentlig träning med nia sen i december. Då hade vi en riktigt lyckad longeringssession. Efter det har dels väder/underlag men även växande mage fått mig att avstå. Nia är rätt explosiv när hon blir rädd för saker. 
Idag började vi med att sela och tränsa men behöll grimman utanpå. Tog fram en vagn och tränade på att gå över skaklarna samt stå still emellan. Det är sällan hon ställer sig fint rak mellan skaklarna men det händer och kommer bara gå bättre med tiden. Hon visade ingen rädsla för skaklarna så dem kommer hon ihåg :) 
Efter det tog jag ponnyn i ena handen och sulkyn i andra och gick ett varv på vår lilla runda här hemma. Det gick riktigt bra i början men ungefär halvvägs stötte vi på problem; vi har nämligen fått ett nytillskott på gården. Han heter Igge och är en 4-årig bruksnordis. Skitsnygg är han dessutom, om man frågar stona på gården. 
I vilket fall går han i en hage som angränsar till slingan och han galloperade fram och tillbaka när vi skulle gå förbi där. Nia reagerade väldigt intresserat när han dundrade fram och sket fullständigt i mig (nåja, jämförelsevis iaf). Var tvungen att säga till på skarpen att hon inte fick springa över mig bara för att kunna se Igge bättre. 
Men nu var detta inte vad jag hade i tanke med träningen; jag ville ju öva att leda med vagn under lugna omständigheter. Inte snällt att dra in en pigg & nyfiken 4-åring i det scenariot som rörde om i grytan. Så jag bytte övning; la ifrån mig vagnen och tränade enbart på att leda nia fram och tillbaka medan han dundrade på på andra sidan staketet. Viktig träning det med. När nia väl började lugna sig tröttnade givetvis Igge och slutade upp med sina galoppsnurror. Då plockade jag upp vagnen igen och så gick vi därifrån under någorlunda lugna förhållanden. Väl utom synhåll från Igge blev nia cool som en filbunke igen och vi kunde avsluta övningen positivt.
Vi gick sen ner till ridbanan och övade på tömkörning. Det hade hon tyvärr helt glömt. Det satt ju aldrig riktigt 100% innan uppehållet och nu var det helt borta (typ), så vi började om från början. Men det kommer nog gå snabbare att hitta tillbaka.
Därefter kom Krister och sa att Idun började vakna till så då avslutade vi övningen & gick ut i hagen i lagom tid tills det var dags att gå in och amma :)

Skönt att vara igång igen!

Kommentera här: