Gravid i smyg v 11-12

I förra veckan var jag iväg och tog blodprover för denna graviditet. Jag har ju problem med nålar och sprutor så jag var extra nervös denna gång eftersom jag dels fortsatt mår illa och dels att K inte skulle kunna vara med.
Jag åkte dit tidigt på morgonen efter att ha lämnat I hos mamma och pappa. Jag hade knäckebröd med mig (men mådde då inte så illa) och tittade på en film på I på mobilen när hon busar och har sig. Det funkade superbra! Filmen var bara 2 min men sköterskan var så snabb så jag hann bara titta på lite mer än halva. Kände ingenting, alltså den lättnadskänslan när det var klart sen! Underbart!

I övrigt har vi haft det tufft de senaste två veckorna. Mycket jobb och tyvärr har stackars lilla I haft svårt att somna. Tippar på tänder eller utvecklingsfas. Mycket som händer hos henne nu och hon lär sig så mycket nytt varje dag.
Nåja. Jag har haft jobbiga svackor. Mitt illamående är så konstigt - jag blir aldrig spyfärdig av det utan bara trött, illamående, får frossa och får ont i huvudet. Jätteolikt min förra graviditet. Klart man är tacksam över att slippa springa och spy på toaletten men detta rubbar mig så i min vardag - att inte känna ork att göra någonting alls. Som en sorts apati. Jättesvårt att beskriva. Just nu hoppas jag att det går över när första trimestern passerat men annars måste jag börja fundera på om det verkligen är kopplat till graviditeten eller inte. Känns läskigt.
I förrgår gick jag och la mig halv sju och fick sova till sju nästkommande dag och trots det var jag trött stora delar av dagen (illamåendet går i perioder och är kopplat till mat). Det känns rätt så tungt. 

Kroppen börjar förändras nu också. Magen har redan börjat växa. Jag väger inte lika mycket som vid samma tidpunkt i förra graviditeten men magen är redan synlig, främst på morgonen. Minns att magen inte syntes ens i v 14 sist. 
Jag går och oroarmig lite över att det kan vara tvillingar däri. Även om hjärtat alltid har utrymme att ge kärlek åt en extra så betyder inte det att det är enkelt och praktiskt, tyvärr. 
Nu har vi KUB-UL i nästa vecka (2-maj) och efter det vet vi ju faktiskt mer. Håller tummarna för att allt är ok där inne - det är det viktigaste, resten får liksom lösa sig allt eftersom.

(null)


Kommentera här: